Bakåtflippar och stela fingrar

Igår var det bra väder så jag och Tobbe begav oss ut till Arosängen för att flyga lite heli. Det var väl så där en 3-4 grader i luften och det kändes i fingrarna kan jag säga. Dagens flygning kändes bra, jag körde lite mer aggressivare än förra gången och gjorde ett par bakåtflips och en bakåtroll. Bakåtrollen blev lite så där då jag kom åt tailen vilket resulterade i att när jag kom ur rollen så stod helin side-in vilket var lite läskigt. Eter tre accar la jag ner för dagen då fingrarna höll på att trilla av. För Tobbe gick det också bra. När han körde sitt andra acc så höll jag på med något i depån. Helt plötsligt så hörde jag vinden slå i Tobbes T-rex. Jag tittade snabbt upp och såg att han precis gjorde sin första bakåtflip. Den såg bra ut, han landade och gick tillbaka till depån och andades tunga andetag och sa "Fy i helvete...". Man blir knäsvag första gången. Men man måste våga för att utvecklas. Kort och gott. Det känns bra att ha utvecklats innan permafrosten anländer. Om jag flyger mer i år så blir det definitivt en sändarpåse.

Fingrarna blev stela men vad gör man inte för att flyga...